Åh gud, låt blixten slår ner i mig ögonblickligen jag är så sorglig.

Blev facebookad av en gammal kärlek och mot mitt bättre vetande accepterade jag hans vänskapsförfrågan och kikade igenom han sida. Status. Foton. Gift. Barn. Det hugger till. Jag kan inte hjälpa det. Det gör ont att se hans till synes perfekta svensson-lycka.

Så idag ringer en annan x-kärlek. Har inte hört av honom på 6 månader. Jag avvärjer samtalet och säger att jag ska ringa senare fast jag inte har några planer på att göra det.

Och nu sitter jag här och ha smsat den jäveln för att jag har druckit vin och är lite små-ja-ni-fattar.

Som om de kan sniffa sig till min stämning. Mitt nostaligiska sinneslag. Min frustration över denna ofrivilliga dryspell.