I’m ashamed that the President of the United States is from Texas, kommentaren sångerskan Natalie Maines fällde på en konsert i London strax före USA förklarade krig mot Irak, urartade i svartlistning och döshot i USA. Nationalpatriotism när den är som fulast och mest scary.
I dokumentären Shut up and sing får man inte bara se efterdyningarna och konsekvenserna efter kommentaren men man får verkligen följa Chicksens rise and fall - och rise igen.
Man behöver inte känna till Dixie Chicks för att ha stor behållning av filmen. Den är närgånget och personligt och en intressant kommentar till hur hjärntvättade USAs människor var under perioden då Bush invaderade Irak. Så mycket hat. Motståndet mot Irakkriget är ju större idag än då, liksom motståndet till Bush och det är intressant att se hur countryvärlden vänder kappan efter vinden i slutänden...
Den här låten, som trots att den skrevs tre år efter all kalabalik, verkligen visar hur råa känslorna fortfarande var.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar