fredag, maj 16

Det finns alltid någon som har det värre

Suttit i två veckor snart och förbannat mig över språkförbistringar, att vara beställare istället för kreatör, bitchiga bitcher och chefer som lämpar över. Överreaktioner och stressmage och inte kunna sova på nätterna.

Folk som stannar till med häpen blick i dörren. Avvaktande.
Mitt rum måste ha varit som ett av de där i Ghostbusters. Ingen vågar gå in.

Men så satt jag där och knaprade desperat på en pistagenöt och så tänkte jag: Jag är i alla fall inte personen som sitter och skalar pistagenötter så att västerlänningarna slipper göra det. Och då kändes det lite I - landsbättre.

Inga kommentarer: