The new me

Det har varit för mycket gnäll på sistone. Men det är slut på det nu. För jag har bestämt mig.

Jag ser inte kärringjäveln som vägrar flytta in sig på bussen när jag vill sitta på morgonen, hennes väska är säkert tröttare än mig. Jag fnyser inte av hopplöshet när jag skickar iväg det sjuttielfte mailet med samma förklaring fast med andra ord, människan är väl mentalt utmanad. Jag känner inte hur ryggen värker, det känns ju nästan som träningsvärk. Gubben som tränger sig före i matkön är osynlig, han är säker lös i magen och har bråttom. Luften är inte kvav på rummet, den är ljummen. Jag kan inte sova, jag är väl "morgonpigg".

Jaaa, det är helt fantastiskt vad man kan göra när man bestämt sig...