And her name is Agnes

Systers lilla pyre har blivit en snabbkrypande, fyrtandad liten marodör som älskar att mosa in jordgubbar i munnen. Hon skrattar, rynkar på näsan när hon ler och pussas med hela ansiktet och är, såklart, fullkomligt oemotståndlig. 

Och i helgen var det namngivning och ettårskalas. Lördagen kan därför sammanfattas med en massa hackande av diverse grönsaker och potatis, mixandes röror, tårtskapande och sen umgänge med blandad kompott av vänner och familj. Uttröttande! Inte ens ett glas vin orkade jag med. Men kanske är en vit helg inte så dumt. Eller inte. Och i traditionell familjeform hade vi så klart gjort alldeles för mycket mat... 

Resten av helgens timmar spenderades mest i gröna gästrummet med datorn på magen och film. Into the wild och This is England avverkades och båda var fantastiska! Underbart foto i båda. 

Det här måste klassas som mitt tristaste blogginlägg sen start. Jag borde radera det. Men istället publicerar jag...