söndag, oktober 19

R.I.P my big little friend

Sen jag köpte fina datan har jag inte vågat ladda upp min stenålders Ipod mot den, eftersom jag var rädd att den skulle gå ett brutalt öde tillmötes. Jag kämpade ju in i det sista för min gamla iMac och jag ville inte att denna också skulle få bita i gräset.

Men då hurtbulefasonerna med morgonpromenader börjat infinna sig mer permanent insåg jag att jag måste uppdatera mina promenadspellistor. 

Som jag befarat blev det en kvick historia. Den stendog såklart nästan omgående och rigormortis infann sig obehagligt snabbt. Om jag ska vara ärlig höll jag nog inte uppe livräddningsförsöket tillräckligt länge...

Men vad gör man. Livet måste gå vidare. Sorgeprocessen blev kort den här gången och inom en timme var min gamla vapendragare ersatt med den här svarta 16 GB skönheten.

Ännu ett steg närmare en komplett teknisk uppdatering.

Nu är det bara den lilla kompaktstereon från julen 1993 och tjock TVn jag fick när jag flyttade hemifrån 1995 kvar... 

1 kommentar:

CECILIA sa...

Kameran borjar fa nagra ar pa nacken, kanske du ska ta och byta ut den ocksa nar du anda haller pa?